ourtripdownunder

Bussresan från Penang tog fyra och en halv timme. Moa sov tre timmar och femton minuter av dom. Så turisterna som satt bakom oss (tre fransmän som suckade högt när de såg Moa) fick andas ut. Hon var jättelugn även efter hon vaknade, så även vi kunde andas ut.

När vi kom tillbaka till Sheraton där vi bott när vi varit i KL, sprang Moa direkt fram till fiskdammen de har. Hon vinkade glatt till personalen som verkligen älskar henne. De kommer ihåg henne och rusar fram för att krama henne. Inte alla men det är en liten grupp som verkar jobba jämt när vi är här så man känner sig nästan som hemma.

emskt att säga men det är det närmaste hem vi haft sedan Australien. Tur att det är ett fint hem man har! Vi var på marknaden i China town och kollade lite på alla saker som finns. Efter ett tag så började det bli varmt och Moa skruvade på sig. Hon får inte gå själv för det är för trångt och för mycket folk. Så jag och Mattias fick bära omkring på henne varvat med hennes vagn. Som vanligt hittar man allt skräp som man kan tänka i alla stånden. Det är en väldigt stor marknad, så det tar en stund att gå igenom hela.

Folk här nere är väldigt ta-iga och älskar att peta på Moa som är så vithårig, blåögd och vit i hyn. Till en början har det varit okej, men igår ville vi bara skrika till alla som tog och pockade på henne "sluta peta på vårt barn!!!!!!" Det är vilt främmande folk på gatan som kan komma fram och peta henne på kinden och det börjar bli tröttsamt. Så det ska bli skönt att åka härifrån i morgon.

Vi tar tåget tillbaka till Singapore i morgon, och jag kan säga att vi båda längtar dit. Det kommer bara bli ett par nätter för sedan bär det av vidare till solen. Så nästa gång vi hörs är i Singapore.

Många kramar till er så länge!