Sammanfattning
Då var vi hemma på svensk mark och har så varit i två veckor. Det är otroligt skönt att vakna i vår säng i våra lakan, dricka kaffe från vår maskin i våra koppar. Det har varit intensivt resande och det har varit härligt, men det är skönt att bo hemma igen. Det är något visst med det där att öppna dörren till sitt hem efter semestern. Borta bra men hemma bäst heter det ju.
Blev resan som vi hade hoppats då? Njae, inte riktigt. Vi hade ju räknat med att vara i Australien till 5 juni och sen resa runt lite i sydostasien. Nu åkte vi i mitten på april och fick därför lite mer tid att resa på. Vi räknade inte med att det skulle bli sådant oväder och översvämningar som det blev. Nu återhämtade sig delar av Queensland rätt fort, men de fick en finanskris som heter duga tack vare det. Folks hem är förstörda, företag är bortspolade, priser på mat skjuter i höjden osv osv. Därför åkte vi, för att vi kunde och vi hade inte råd att stanna.
Sydostasien var härligt. Thailand är ju alltid ett säker kort, där vet man att man trivs. Människorna är trevliga, maten är toppen och kulturen är underbar. Malaysia var väl sådär när vi var där, men nu i efterhand när man tänker efter så var det ett roligt land att ha besökt. Vi skulle nog inte åka dit igen men just det att man varit där och upplevt landet räcker. Dessutom så blir minnena lite kantputsade ju längre tiden går, så om ett år är det säkert bara det fantastiska vi minns. Indonesien var nog samma känsla som Malaysia. De påminner väldigt mycket om varandra, både i kultur och i språk, men att Malayerna har lite hetsigare och barskt sätt.
De har alla vackert landskap och visst förstår vi de som säger att de är underbara länder att vistas i, och det är de - bitvis. Men när man skrapar under ytan så är det dessvärre länder som inte vet hur man tar om hand om sin natur. Det är massor av skräp på de flesta stränderna (utom på lyxhotellens strip) från lokalbefolkningen som kommer till strandenför att titta på solnedgången med sin familj och har picknick men sen "glömmer" att ta med sitt skräp. Vad tror ni händer vid högvatten? Det slängs skräp ut från bilar, mopeder, folk på gatan osv. När man ser det så får man en liten tår i ögat.
Här hemma så källsorterar vi, vi kör energisnålt på allt och det är grönt tänk hela vägen fram. Så kommer man dit och man känner nästan för att ge upp. Vad vi gör är en fis i havet om man ser vad som sker runt om, och målet för en grön planet känns inte som att det ligger runt hörnet. Så glöm inte de tre R:n. Reduce Reuse Recycle!!
Men samtidigt måste jag faktiskt ge deras regeringar (om det är dom som ordnar vet jag i och för sig inte) en liten klapp på axeln så helt mörkt är det inte. Det finns på de flesta ställen där vi varit, australien och asien, papperskorgar för återvinning. Bredvid de vanliga "släng allt som ska slängas" korgar så finns korgar för metall och plast (ex läskburkar och plastflaskor). Det finns ju inte här, men det borde det! Det betyder ju inte att de används av befolkiningen, men likväl DE FINNS!
Allt vi har sett, allt vi har gjort känns som det har präglat Moas sätt att vara. Hon är väldigt glad, pratar massor och är väldigt tillfreds med allt. Hon har fått sitt rum inrett med hennes leksaker som hon älskar. Hon kan sitta där och prata med allt som finns där. Så samtidigt som jag tror att hon har haft roligt på resan så känns det som att även hon är glad att vara hemma. Hon går omkring och ser ut som att hon "kommer ihåg" att hon varit här förut. Det finns något bekant i hennes blick.
Det varit fantastiskt att få se allt vi har gjort och träffa alla de olika människor på vägen, och vi skulle rekommendera alla som hade chansen att göra det! Tänk Moas pass, det är fullt med stämplar från platser som inte ens hälften av de jag känner har. Hon har varit på vingårdar som folk drömmer om att besöka, och hon har skaffat sig en fanclub runt i världen som älskar henne.
Det är toppen att vara hemma men samtidigt känns det lite konstigt att inte vara på resande fot. Man hör folk prata om semesterresor och man får den där känslan "åh det skulle vara kul att åka någonstans" igen. Så vem vet, kanske åker vi snart igen. Men just nu njuter vi av den svenska "sommaren" och att bara vara.
Tack för att ni varit med oss på resan, det har varit ett sant nöje att dela den med er. Vi hoppas att ni vill följa med oss nästa gång.
Kramar från era globetrotters!!
Blev resan som vi hade hoppats då? Njae, inte riktigt. Vi hade ju räknat med att vara i Australien till 5 juni och sen resa runt lite i sydostasien. Nu åkte vi i mitten på april och fick därför lite mer tid att resa på. Vi räknade inte med att det skulle bli sådant oväder och översvämningar som det blev. Nu återhämtade sig delar av Queensland rätt fort, men de fick en finanskris som heter duga tack vare det. Folks hem är förstörda, företag är bortspolade, priser på mat skjuter i höjden osv osv. Därför åkte vi, för att vi kunde och vi hade inte råd att stanna.
Sydostasien var härligt. Thailand är ju alltid ett säker kort, där vet man att man trivs. Människorna är trevliga, maten är toppen och kulturen är underbar. Malaysia var väl sådär när vi var där, men nu i efterhand när man tänker efter så var det ett roligt land att ha besökt. Vi skulle nog inte åka dit igen men just det att man varit där och upplevt landet räcker. Dessutom så blir minnena lite kantputsade ju längre tiden går, så om ett år är det säkert bara det fantastiska vi minns. Indonesien var nog samma känsla som Malaysia. De påminner väldigt mycket om varandra, både i kultur och i språk, men att Malayerna har lite hetsigare och barskt sätt.
De har alla vackert landskap och visst förstår vi de som säger att de är underbara länder att vistas i, och det är de - bitvis. Men när man skrapar under ytan så är det dessvärre länder som inte vet hur man tar om hand om sin natur. Det är massor av skräp på de flesta stränderna (utom på lyxhotellens strip) från lokalbefolkningen som kommer till strandenför att titta på solnedgången med sin familj och har picknick men sen "glömmer" att ta med sitt skräp. Vad tror ni händer vid högvatten? Det slängs skräp ut från bilar, mopeder, folk på gatan osv. När man ser det så får man en liten tår i ögat.
Här hemma så källsorterar vi, vi kör energisnålt på allt och det är grönt tänk hela vägen fram. Så kommer man dit och man känner nästan för att ge upp. Vad vi gör är en fis i havet om man ser vad som sker runt om, och målet för en grön planet känns inte som att det ligger runt hörnet. Så glöm inte de tre R:n. Reduce Reuse Recycle!!
Men samtidigt måste jag faktiskt ge deras regeringar (om det är dom som ordnar vet jag i och för sig inte) en liten klapp på axeln så helt mörkt är det inte. Det finns på de flesta ställen där vi varit, australien och asien, papperskorgar för återvinning. Bredvid de vanliga "släng allt som ska slängas" korgar så finns korgar för metall och plast (ex läskburkar och plastflaskor). Det finns ju inte här, men det borde det! Det betyder ju inte att de används av befolkiningen, men likväl DE FINNS!
Allt vi har sett, allt vi har gjort känns som det har präglat Moas sätt att vara. Hon är väldigt glad, pratar massor och är väldigt tillfreds med allt. Hon har fått sitt rum inrett med hennes leksaker som hon älskar. Hon kan sitta där och prata med allt som finns där. Så samtidigt som jag tror att hon har haft roligt på resan så känns det som att även hon är glad att vara hemma. Hon går omkring och ser ut som att hon "kommer ihåg" att hon varit här förut. Det finns något bekant i hennes blick.
Det varit fantastiskt att få se allt vi har gjort och träffa alla de olika människor på vägen, och vi skulle rekommendera alla som hade chansen att göra det! Tänk Moas pass, det är fullt med stämplar från platser som inte ens hälften av de jag känner har. Hon har varit på vingårdar som folk drömmer om att besöka, och hon har skaffat sig en fanclub runt i världen som älskar henne.
Det är toppen att vara hemma men samtidigt känns det lite konstigt att inte vara på resande fot. Man hör folk prata om semesterresor och man får den där känslan "åh det skulle vara kul att åka någonstans" igen. Så vem vet, kanske åker vi snart igen. Men just nu njuter vi av den svenska "sommaren" och att bara vara.
Tack för att ni varit med oss på resan, det har varit ett sant nöje att dela den med er. Vi hoppas att ni vill följa med oss nästa gång.
Kramar från era globetrotters!!
