ourtripdownunder

Nu var det alldeles för länge sen ni fick en uppdatering. Men för att vara helt ärliga (och det ska man ju vara) så har vi inte gjort så mycket mer än njuta av solen, poolen och att bara vara.

I går (söndag) så hade vi ett litet försenat kalas för Moa. När vi skulle ha det upp på Sunshine beach så regnade det så mycket att vi var tvungna att ställa in. Men nu gick det bättre, 30 grader och strålande sol. Det var Emma och James och Marika, Michael och Larissa som kom. Vi öppnade lite paket och gick sen ner till poolen och badade lite innan maten. Moa fick en jättesöt bok, en plaskpool och en badboll av Marika och Michael och en supersöt rosa kjol och ett hårband av Emma och James. När vi öppnade paketen och Moa fick se vad som var i så blev hon jätteglad och sa oooooh och verkligen kramade presenterna. Skönt att veta att hon kan tacka själv för presenter.

Vi åt god grillad kyckling med Mattias chimichurri och pastasallad. Till efterrätt blev det rabarber och äppelpaj. Moa var så lycklig av att ha alla människor där så hon vägrade sova. Så efter en fantastisk eftermiddag i solen med härligt sällskap så somnade Moa i sin matstol.

I morgon ska vi åka en tur till Byron bay och bada lite och gå omkring i hippiestaden.

Har spelat in en liten film på Moa där hon gör sitt senaste ooooohande och åker en vad-det-nu-heter-låstas-bil.

Då var vi tillbaka. Vi åkte upp till Mount Tambourine, men tog en lunch och en fika i stället för skywalk. Dels var det lite sent, men framför allt så var batteriet i kameran i behov av uppladdning så vi åker dit igen. Det ligger bara en timme härifrån så det är ingen lång utflykt. Men det var kul att se vad många hus som byggts där uppe. Många mysiga men också många enorma och med en fantastisk utsikt över dalen och ut mot havet.

Vi gick in på en cellar door för Castle Glen wine and liqueurs och provade lite vin och likör. De har vingården en bit ifrån där vi bodde i Noosa så vi har åkt förbi slottet många gånger. En liten chardonnay och en semillion sauvignon blanc provade jag och Mattias provade en kaffe och choklad likör. Sammanfattningsvis kan vi säga att det var riktigt äckligt! Det smakade som de köpt essenser som de blandat ihop. Vinet var så sött att jag gissar att de hällt i så mycket socker som gick, färgen påminde om sirap och tungan nästan rullade ihop sig. Likören smakade även den hemmagjord. Kan inte påstå att Mattias min övertygade mig att testa den.

Såg att den chardonnay jag fick var tydligen en sparkling brut men när damen som serverar oss säger "den här flaskan har varit öppen i två veckor" så förstår ni kanske hur mycket bubblor som var kvar, och hur den smakade. Hon gillade söta viner så det var ju ett rätt för henne som anställd. Men också det enda. Hon ville jag skulle smaka deras Montepulciano (som jag fick uttala åt henne för hon kunde inte). Saken är den att jag gillar den druvan och vill gärna dricka det igen så jag tackade vänligt men bestämt nej. Så nej, har ni vägarna förbi så gå inte in.

Moa har blivit en riktigt duktig simmare. Vi är i poolen varje dag, och det bästa hon vet är när hon får hoppa från poolkanten (vi håller i) och hela hon hoppar i. Hon tittar under vattnet men stänger munnen och skrattar när hon kommer upp. Hon dyker och sprattlar som en fisk. Så det är inga problem med vatten och henne, och det känns bra.

Jag har hört att nyheterna om översvämningarna inte fick någon fortsättning (eller avslut rättare sagt) hemma. De områden som var drabbade är nu torra men många hus och företag är förstörda. Det har varit många insamlingar till förmån för de drabbade, många företag skänker en del av intäkterna till fonden osv. Julia Gillard (PM) har även gjort en skatt för de som tjänar över AUD 50000 per år som kommer gå till återuppbyggnaden av Queensland. Kanske inte helt rätt, men 6 miljarder dollar ligger ju inte direkt och skvalpar nånstans. Alla som kunde hjälpte till att städa upp; militären hjälpte till, grannar, vänner ja i stort sett alla hjälpte till så gott det gick. När vi var i Brisbane över dagen i torsdags så åkte vi och tittade runt. Man såg inte mycket av översvämningen men det var rent. Fasader på hus, gatorna, staket och murar var högtryckstvättade så det var det enda man kunde se som var annorlunda. Three monkeys (vårt favoritcafé) låg ju under vatten, men efter tio dagar med arbete och fix så var det öppet igen. Så det märks inte av det förutom på priser på frukt. Köpte en banan på Coles till Moa förra veckan, 120 gram banan á 10 kronor. Den sved kan jag säga. I och för sig var det pga av cyklonen Yasi, men effekten är densamma: allt blir dyrare.

Nu sitter vi och tittar ut över stadens neonljus och alla blixtrar som lyser upp himlen. Det öser ner men det gör inget, för har man så fin utsikt som vi har så kan man njuta av det.

Till nästa gång, kramar till er alla

Det är härligt att vakna i samma säng fler än ett par nätter. Lägenheten är toppen och området är det fart på till skillnad mot Noosa. Poolen är härlig och gymet fungerar som det ska. Livet är som det ska vara och vi har haft lite semester. Frukost lunch och middag intages på balkongen där brisen från havet bara är lätt svalkande. Därför har det varit lite tomt på bloggandet ett par dagar. Vi har bara legat i och vid poolen sen i söndags och det är väl inte så kul att läsa om. Men i morgon ska vi gå en skywalk i regnskogen på Tambourine mountains, sen till O'Reillys plateu där man kan mata papegojor. Så då återkommer vi med inlägg.

Återkommer i morrn! Kram kram

Så härligt att ha avslutat roadtripen. Den var som sagt underbar på alla sätt men alla tre är glada över en fast punkt nu. Vi avslutade med två lyxdagar på Sheraton Mirage vilket vi kände att vi var värda! Vi låg och slappade vid poolen och gjorde inte många knop förutom att ordna med boendet. Så mycket bättre avslut kunde det inte blivit.

Idag började vi dagen med en promenad längs med vattnet till broadbeach för att köpa lite frukost. Det var väl 25 grader trots att klockan bara var åtta på morgonen. Det var toppen helt enkelt. Sen satte vi oss på balkongen och åt lite och drack kaffe. När vi var klara bytte vi om till badkläder och åkte ner till poolen. Den var nog 28 grader så den svalkade knappt men det var ändå skönt.

Nu har vi precis intagit middag som bestod av en kycklingsallad med ett varsitt glas kallt Rosemount semillion sauvignon blanc som vi köpte på resan. Vi lyssnar på vågorna och alla ljud från staden som aldrig sover, men som också är en enda stor semesterort. Helt underbar om än bara för en stund.

Moa sover gott i min famn och hoppas ni alla vaknar upp till en härlig söndag.

Kramar till er från oss till nästa gång

Avståndet blev som att köra Stockholm till Barcelona tillbaka till Stockholm och till Barcelona igen eller ca 750 mil.

Då flyttar vi in i lägenheten i morgon. Den kändes mycket bra. Ett sovrum och med balkong mot havet. Det finns pool, gym och vi bor på våning 10 av 14. Vill ni kolla huset så gå in på www.ipanema.com.au. Adressen är 1005/2865 Gold Coast Hwy, Surfers paradise QLD 4217, Australia. Kram

Vi åkte till Blue mountains och en ort som heter Katoomba för att titta på en klippformation som kallas the Three Sisters i Jamison valley. Det är enligt aboriginska sägner tre systrar som förvandlades till sten av deras äldste då de blev kära i tre pojkar från en annan stam. Det var förbjudet att blanda sig, så för att skydda dem förvandlade han dem till sten. Han dödades i strid innan han kunde förvandla tillbaka systrarna, och där står de än idag. De är väldigt vackra där de står i den gröna dalen. Det är eukalyptusträden som gett nationalparken dess namn. Det är eukalyptusolja som träden ger ifrån sig på bladen vilka i sin tur ger det blåa diset som lägger sig över bergen och skogen. Därav namnet Blue mountains.

Vi åkte sen linbana över till andra sidan dalen över till de gamla kolgruvorna. Banan går 450 meter ovan marken mellan klipporna (inte systrarna) och man kan se ett vackert vattenfall som nu hade gott om vatten som rann. Efter linbanan åkte vi världens brantaste tåg, 56 grader (nästan rakt ner) genom berget och dalen. Moa satt i babybjörnen och tyckte det var jättekul. De byggde en bergochdalbana här, kallad RockandRolla, för många år sedan som var tänkt att ge en upplevelse utan dess like. Kan tillägga att det aldrig gavs tillstånd att köra den pga säkerheten. Efter den snabba på 450 meter ner så gick vi en regnskogspromenad bland träden. Man går på en uppbyggd bro längs med alla träd. Det var mysigt med alla fåglar som sjunger bland de jättestora gummiträden och lianerna. Nästan så man hörde Tarzan svinga sig fram där.  Sen tog vi bergsbanan upp (byggd i Schweiz) till toppen igen för att byta till linbanan för mera vyer. Så fort det går lägger vi upp bilder, det är svårt att beskriva hur det ser ut med ord.

Dagen efter var vi i hunter valley för mera vinprovning. Det kändes mycket annorlunda att komma till vingårdar där de nu skördar. I Yarra och Barossa så är det ännu några veckor kvar så där är det gröna frodiga plantor som står. Här var det tunga druvklasar som hängde på de trötta grenarna. Vi åkte till Lindemans och Rosemount Estate och provade först. Våra favoriter ägs båda av Fosters group så det blev två på en gång. Kan inte bli bättre. Det var en vacker vingård men som med alla andra stora så har vi sett att den "riktiga" vingården är en bit ifrån deras cellardoor. De har gårdar i både Yarra, Barossa, Hunter och i Limestone country i södra South Australia. Men vinet smakade fantastiskt och det är huvudsaken.

Vi köpte några flaskor med oss så vi kan njuta av det även i surfers paradise. Sen åt vi lunch på Roche wines, och fortsatte provandes på Tempus Two. En relativt ung vingård som tyvärr också smakade av sig på vinerna. De vi fick prova var goda men lite för tunna och intetsägande, och de flesta vinerna skulle gärna kunna stå i några år till för att få fram smakerna. Vi åkte vidare till the small winemakers centre som också här blandar fem av områdets små gårdar, bl.a. Thomas wines. Det var igen gott men den som egentligen var god och drickbar nu var the little winemakers '08 merlot. De andra skulle även dom tjäna på att ligga ett tag till. Mattias provade en Thomas shiraz och den sa sommeliereren att vinmakaren sagt att den inte bara kunde ligga i sex sju år till, utan den bör göra det. Då undrar jag i mitt stilla sinne, varför har man den på menyn överhuvudtaget? Det var otroligt kul att varit där, men jämfört med de övriga områdena var vi inte så värst imponerade.

Vi åkte vidare uppåt kusten och är nu äntligen tillbaka i Surfers Paradise och ska om tjugo minuter träffa en mäklare och förhoppningsvis skriva kontrakt. Så håll tummarna!! Det har varit en härlig resa men nu är vi alla tre färdiga med hotell och bilåkande för en bra tid framöver.

Men till nästa gång, kramar från oss

Nu har vi varit riktiga turister. Vi hoppade på cityexplorer-bussen som tar en och en halv timme. Det är gamla dubbeldäckare där de tagit av taket på övervåningen som man åker med. Man får en förinspelad guidad tur av stan och man får hoppa av och på hur man vill, biljetten gäller i 24 timmar. Vi tog ena delen av stan på förmiddagen efter att åkt via The Rocks, circular quay (vid harbour bridge och operahuset), darling harbour, förbi de gamla varven som nu är ombyggda till lägenheter och genom stan. Vi hoppade av där vi bor och åt lunch. Vi bor precis vid Hyde park, och St Marys cathedral. Det är en enorm katedral vilken började byggas 1821 och blev inte klar förrän 1911 tack vare olika anledningar, bl.a. annat skatt på färdigställda byggnader. De höll på arbetet med spirorna så länge de kunde.

På eftermiddagen åkte vi turen som tog oss till Bondi Beach och hoppade av där för att spatsera längs med boardwalken på stranden. Vi gick till Iceberg som är en restaurang och en privat klubb för återvändande militärer kallad RSL. Man får komma in som gäst och man måste då skriva in sig. Om ni sett livräddarna på Bondi så ser man ofta en bassäng i klipporna och den ligger där vi var. Man kan inte ansöka om medlemskap i den simklubben, utan du måste simma där minst tre söndagar per månad i fem år i alla väder. Under premiären på vintern slänger de i isblock som man får simma i. Dessa inträdeskrav gör den känd som den mest lojala simklubben som finns. Helt enkelt för att du verkligen VILL simma där.

Vi simmade dock inte utan njöt av varsin öl och en god pilgrimsmusselsallad i stället. Vi åkte sedan vidare med turen och åkte via lyxhus, beachshacks, gamla byggnader, nya byggnader, Harbour Bridge och operahuset och runt Kings Cross. Det var riktigt roligt och väl värt sina pengar. På kvällen gick vi till Darling Harbour och åt varsin köttbit och drack en öl till det.

Idag åkte vi den resterande turen till botaniska trädgården, genom Kings Cross igen, förbi katedralen, ner mot militäranläggningarna och och förbi direkt utanför operahuset igen. Vi och åt asiatisk lunch i haymarket vid Chinatown och gick lite runt Darling Harbour. Efter det gick vi tillbaka mot hotellet för middag och planering inför morgonens avfärd mot Blue mountains och the Three Sisters som är tre urgamla klippformationer. En promenad bland träden på en uppbyggd gångväg, till ett vattenfall och åka en scenic railway i nästan 90 graders vinkel står på programmet i morgon. Sen vidare mot Hunter valley och mera vinprovning av Lindemans och Rosemount estate bl.a.

Så god natt allihopa till nästa gång. kram så länge

Så klart 2500 deltagare i paraden inte 250 grupper av deltagare. Lite skillnad...

När vi gick i Malnly efter att ha missat färjan så gick vi runt en stund till och kom till en butik som hette Nordic fusion. De sålde Marimekko tyger, kläder, servetter m.m. m.m. m.m., Ittalaprodukter, Efwa Attling smycken, Pilgrim och en massa annat skandinaviskt. Det var lite kul att gå runt och titta, kändes nästan lite exotiskt. Vi köpte varsin bit daim (såklart de hade svensk mat, leksandsknäcke, gottåblandat, kaviar, sill å sånt) och gick därifrån.

Paraden var kul att se, den var väääääldigt lång. Det var 250 grupper av deltagare, så det tog en stund plus att alla djuren får en plats i paraden. Vissa dansade, vissa slog på trummor, vissa visade upp lite traditionell dans och sång från Kina och vissa gick omkring som drakar så klart. Moa tyckte det var superskoj och hon vinkade och ropade glatt till alla deltagarna. Det var lite kallt så vi gick och åt en sen middag och gick sen hem. Paraden avslutades med ett jättefyrverkeri i darling harbour. Vi såg det inte för Moa är inte ett dugg förtjust i smällarna och dessutom, hur mycket nytt kan det bli? Nu är det sängdags så god natt kära vänner.

Till nästa gång, kramar

Vad vi inte visste när vi åkte mot Sydney var att det brann precis utanför Lakes Entrance. Vi tyckte det luktade rökt fisk när vi checkade in på hotellet, men det var det ju inte. När vi åkte på morgonen så hade de precis öppnat motorvägen, det hade ösregnat hela natten och därför släcktes branden naturligt. Vi åkte genom ett utbränt milslångt skogsområde. Från att ha kommit genom grön frodig skog till svarta pinnar med pyrande aska runtom på marken, så blir det rätt dramatiskt. Det var disigt av regnet och röken hängde fortfarande kvar över vissa delar av vägen. Eukalyptusskogen är van vid brand och har ett naturligt återhämtningssystem då rötterna växer djupt rakt ner så inom ett år eller två så är bladen tillbaka och marken runt om är täckt av grönska.

Vi stannade till och åt lunch i en supermysig fiskestad som hette Merimbula. Det såg precis ut som grekland och det var ca 36 grader varmt och 97 % luftfuktighet, så vi stannade inte så länge. Vi fortsatte vår resa som tog oss genom bergen och längs kusten mot Woollongong och Great Pacific drive. Vi körde på en väg som slingrade sig längs havet. Men igen, den som döpt vägen till Great Pacific drive har nog inte åkt här utan sett på kartan. Det var lika mycket inlandskörning som längs kusten. Visst, den har sina bitar som har fantastisk vy, men den varade i tio minuter av en och en halv timmes resa. Den avslutas genom en stor nationalpark, som vi fick köra igenom i mörkret. Supermysigt!! Efter en lång resa kom vi fram till Sydney vid 22, och det var 33 grader varmt. Inte så härligt. De hade haft 43 på dagen så vi är glada att vi kom fram nu istället.

Idag är det kinesiska nyåret. Dagen firade vi med att spendera i Manly. Ett område norr om CBD, med marknad, surfshoppar, mysiga pubar och caféer. Så klart blev det oväder när vi hade varit där ett tag så nu är vi på färjan tillbaka för att se på nyårsparaden. Gott nytt kaninår allihopa!!

Kram till nästa gång

När det är 40 grader varmt och ökentorrt så är det svårt att hitta saker att göra som känns bra. Stranden när det blåser storm i den temperaturen känns mer som att vara i en sandstorm i öknen än vid havet.

Därför åkte vi i måndags (39 grader) till Ikea och shoppade runt lite, i tisdags (42 grader) åkte vi till Mount Dandenong i Yarra Valley, onsdags (26 grader) åkte vi till Brunswick street och  gick i mysiga butiker och i torsdags (34 grader) åkte vi till Queen Victoria markets och Yarra valley.

Mount Dandenong är ett område i bergen 40 minuter utanför Melbourne som påminner om byar i alperna, kanske för att för att det är många tyskar som bor där. Det var ca tio grader svalare än i stan. Grönskande eukalyptusskog och nästan lite disigt i luften men lika stormigt som i stan. Vi hade tur på vägen då det föll ner en eukalyptusgren framför oss. För er som inte tycker det låter så farligt så kan vi tala om att grenen var sex meter lång och tjock som en telefonstolpe.

Det finns många plantskolor,  kryddodlingar och så klart vingårdar. Vi tog en paus i vinprovandet för en dag och åkte till SkyHigh Dandenong istället. Ett café/ restaurang med utsikt över hela dalen med Great dividing range åt ena hållet och Melbourne åt andra hållet. De har fina parker runt om, en engelsk trädgård, en labyrint och en secret garden. Vi gick in på den hemliga trädgården så Moa fick springa av sig lite. Det var otroligt skönt med lite svalare luft. Man kan lätt hålla sig för skratt när det är så hett och det inte finns AC där vi bor. Så man får lösa det på alla möjliga sätt.

På torsdagen åkte vi till Yarra Valley och provade lite viner. Vi åkte till Domain Chandon som är Moët & Chandons vingård här nere. De gör både bubbel och stilla viner. Dessvärre så kunde vi inte göra en provning då allt var uppbokat av en busslast med turister. Senare insåg vi att den lasten var ett gäng med lite rödmosiga svenska pensionärer som lät lika mycket som ett gäng tyskar på chartersemester. Vi stannade en liten stund och tittade på deras otroligt vackra vingård och lät Moa springa lite igen.

Vi åkte iväg till Oakridge istället, vilken låg bara en kort bit därifrån. Vi provade sauvignon blanc, chardonnay, shiraz, schiraz viognier och två olika cabernet sauvignon. De var alla väldigt goda, men ändå lite tunna i smaken. Den som var något att nämna var deras '05 Cabernet sauvignon som blev den sista vi drack och också den som egentligen hade karaktär. Den var pepprig och samtidigt väldigt mjuk i tonen med en kraftig körsbärston.

Det var i och för sig inte bara smaken som gjorde det lite tamt, det var den snabbaste vinprovning hittills på den här resan. Det kom ännu en busslast med 42 personer (inte pensionärerna) som skulle prova viner så man kunde inte njuta eller smaka på det riktigt, men det gjorde som sagt inget.

Nu bär det av kustvägen mot Sydney. Vi kommer fram till Sydney på söndag morgon. Vi kommer bo två nätter längs med vägen, första natten Lakes Entrance och andra får vi se. Från Woollongong kommer vi åka Great Pacific drive längs med kusten mot Sydney för att fira kinesiska nyåret och välkomna kaninens år och se deras klassiska kinesiska parad med drakar cymbaler och dans.

Hittills har resan tagit oss 550 mil och det är en bra bit kvar.

Kram från oss till nästa gång!

Nu är inte jag den som är religiös. Men man börjar undra vad som pågår när det är fluginvasion i Adelaide, gräshoppsinvasion i Barossa valley, översvämning i Queensland, cyklonen Yasi som kommer förstöra allt i sin väg från Cairns till Mackay. Så jag säger bara, börjar det regna grodor så drar vi!

En länk till ett videoklipp där Moa skrattar: http://www.youtube.com/watch?v=9-XIu_2vwW4

De första bilderna är från Wolf Blass i norra Barossa Valley.


Nästa bilder är från Jacobs Creek.

Ser ni vinrankorna. detta var ett litet fält, vi körde förbi vinfält som var flera kilometer långa.



Jacobs Creek hade också olika vinrankor planterade utanför för visning.


Penfolds



Saltram
Detta huset är orginal huset som grundaren bodde i.



Moa gillade ekfaten, speciellt om man får lite frukt samtidigt.


Många vingårdar har också en restaurang som serverar lokalproducerad mat.