Singapore lördag em till söndag
Vi gick till Suntec mall som låg mitt över vårt hotell innan vi skulle åka bussturen och åt lunch. Det är en galleria som är fem våningar och som i sin tur är sammanlänkade på fem olika skyskrapor. Utomhus är byggnaderna byggda som en hand, varje hus är ett finger och i mitten är en stor fontän som heter fountain of wealth. Vattnet i fontänen rinner neråt till en pool, och varje kväll är det en ljusshow på en timme.
Vi tog varsin vietnamesisk soppa att äta och Moa blev jättearg att inte hon fick något. Så hon fick äta på Mattias kycklingsoppa. Min var alldeles för syrlig. Asiatisk mat generellt har verkligen gått hem hos henne. Men hon vill gärna ha lite grann av sin "egen" mat lite då och då. Det gäller bara för oss att lista ut när.
Vi kom iväg på bussturen. Den åkte i två turer, vardera var en timme lång. Ena är en heritage tur som åker runt till olika kulturbyggnader i stan såsom parlamentet, konstmuseet osv. Den andra är cityturen som åker till Little India, Arabtown, Holland park, Chinatown, botaniska trädgården osv. Singapores befolkning är väldigt mixade, och var fjärde kommer utifrån. Moskéer blandas med katolska kyrkor, krishnatempel, buddhatempel och pubar. De har tom ett eget språk som heter singlish. En blandning av engelska, malaj, mandarin, indiska och arabiska. Låter kul, men basen är engelska så man fattar.
De importerar väldigt mycket arbetskraft och (det sägs) att ingen lever under existensminimum. Det finns inga tiggare och inga uteliggare. Kan tilläggas att det är olagligt och fängelsestraff på det så det finns kanske en orsak till att det inte finns. Om behovet finns, det förtäljer inte historien.
Det var mulet så det var skönt att sitta uppe på taket och se runt stan. Finns inget bättre sätt att se städer på än sådana bussturer. Så när vi kommer hem kanske man ska hoppa på stockholmsturen.
Singapore är ju som sagt en otroligt ren stad. Fast tuggummi är numera tillåtet och kan köpas på apotek och endast sockerfritt. Att gå omkring på stan är helt ofarligt, även om kvällning. Man känner sig aldrig rädd eller otrygg var man än går, vare sig det är i tunnelbanan där sex ungdomsgäng samlats för att "battla" i breakdance (hände oss, rätt kul att se) vid niotiden eller en bakgata vid en park. Om man ska nämna en nackdel med renheten är väl att var man än kommer efter så är det skräpigt.
Vi gick ner till esplanaden längs med vattnet och åt stekt ris på kvällen. Vi gick till vad vi trodde var hawker stalls (riktigt billig inhemsk mat från en vagn). Det var det, men inte det billiga ordentliga vi ville ha. Priserna igen var för de rika som vill äta med folket fast inte riktigt. Men det var gott.
Biljetterna för turen gäller i 24 timmar så vi hoppade på bussen mot Little India där vi strosade omkring. Det är som att komma till ett nytt land. Det är skräpigare, folket är buffligare och känslan är inte så mysig som i övriga stan. Vi tog oss till Sim lim square i stället och fixade ny hårddisk till mig och lagade Mattias iphone. Vips så var all elektronik hel igen för billigare peng än vad självrisken skulle gått på. Underbart! Vi kände båda att vi var trötta och åkte därför hemåt och la oss. I morgon åker vi ju med tåget till Kuala Lumpur.
Så godnatt!
Vi tog varsin vietnamesisk soppa att äta och Moa blev jättearg att inte hon fick något. Så hon fick äta på Mattias kycklingsoppa. Min var alldeles för syrlig. Asiatisk mat generellt har verkligen gått hem hos henne. Men hon vill gärna ha lite grann av sin "egen" mat lite då och då. Det gäller bara för oss att lista ut när.
Vi kom iväg på bussturen. Den åkte i två turer, vardera var en timme lång. Ena är en heritage tur som åker runt till olika kulturbyggnader i stan såsom parlamentet, konstmuseet osv. Den andra är cityturen som åker till Little India, Arabtown, Holland park, Chinatown, botaniska trädgården osv. Singapores befolkning är väldigt mixade, och var fjärde kommer utifrån. Moskéer blandas med katolska kyrkor, krishnatempel, buddhatempel och pubar. De har tom ett eget språk som heter singlish. En blandning av engelska, malaj, mandarin, indiska och arabiska. Låter kul, men basen är engelska så man fattar.
De importerar väldigt mycket arbetskraft och (det sägs) att ingen lever under existensminimum. Det finns inga tiggare och inga uteliggare. Kan tilläggas att det är olagligt och fängelsestraff på det så det finns kanske en orsak till att det inte finns. Om behovet finns, det förtäljer inte historien.
Det var mulet så det var skönt att sitta uppe på taket och se runt stan. Finns inget bättre sätt att se städer på än sådana bussturer. Så när vi kommer hem kanske man ska hoppa på stockholmsturen.
Singapore är ju som sagt en otroligt ren stad. Fast tuggummi är numera tillåtet och kan köpas på apotek och endast sockerfritt. Att gå omkring på stan är helt ofarligt, även om kvällning. Man känner sig aldrig rädd eller otrygg var man än går, vare sig det är i tunnelbanan där sex ungdomsgäng samlats för att "battla" i breakdance (hände oss, rätt kul att se) vid niotiden eller en bakgata vid en park. Om man ska nämna en nackdel med renheten är väl att var man än kommer efter så är det skräpigt.
Vi gick ner till esplanaden längs med vattnet och åt stekt ris på kvällen. Vi gick till vad vi trodde var hawker stalls (riktigt billig inhemsk mat från en vagn). Det var det, men inte det billiga ordentliga vi ville ha. Priserna igen var för de rika som vill äta med folket fast inte riktigt. Men det var gott.
Biljetterna för turen gäller i 24 timmar så vi hoppade på bussen mot Little India där vi strosade omkring. Det är som att komma till ett nytt land. Det är skräpigare, folket är buffligare och känslan är inte så mysig som i övriga stan. Vi tog oss till Sim lim square i stället och fixade ny hårddisk till mig och lagade Mattias iphone. Vips så var all elektronik hel igen för billigare peng än vad självrisken skulle gått på. Underbart! Vi kände båda att vi var trötta och åkte därför hemåt och la oss. I morgon åker vi ju med tåget till Kuala Lumpur.
Så godnatt!
Kommentarer
Trackback
